Sv
Det är nödvändigt att använda AI för att lösa centrala samhällsutmaningar, behålla konkurrenskraften och bevara och utveckla ett samhälle präglat av demokratiska värderingar och hög livskvalitet. Målet med En AI-strategi för Sverige är därför att utveckla Sveriges förmåga att verkligen dra nytta av potentialen med AI.
I likhet med många andra länder står Sverige inför stora akuta utmaningar, som klimatförändringar, ökad efterfrågan på energi, en åldrande befolkning och hot mot vår demokrati och säkerhet. Enbart den demografiska utvecklingen är skäl nog att använda AI och modern teknik, för att en stor del av den nyutexaminerade arbetskraften inte ska behöva gå till välfärdssektorn och det dessutom finns en gräns för hur mycket skatter kan höjas. De lösningar vi har i dag kommer helt enkelt inte att räcka till för att bygga vårt framtida samhälle.
Många företag i den privata sektorn upplever en snabbt ökande internationell konkurrens och tecken på en kommande dramatisk utveckling, ofta driven av nya möjligheter med AI. För att behålla och stärka konkurrenskraften bör Sverige föra en politik som stimulerar den privata sektorn, inte minst de stora exportföretagen, att accelerera sina investeringar i AI.
Länder som tidigt antagit forskningsinriktade strategier och satsat stort på AI-forskning och AI-kompetens (till exempel Kanada) står nu inför ett avgörande val: att antingen investera i mer än bara forskning och experimenterande för att möjliggöra implementation av AI, eller att halka efter i utvecklingen. Medan vissa länder måste ändra sina strategier har Sverige i stället en möjlighet att ta vara på de fördelar som AI för med sig när tekniken används i företag och organisationer och sätta en strategi som är fokuserad på adoption redan från början.
Sverige behöver agera omgående och anta en djärv strategi som är i linje med demokratiska värderingar, som ger företag och organisationer incitament att göra betydande investeringar och som syftar till att skapa och sprida fördelarna med AI till alla sektorer och i hela samhället.
En AI-strategi för Sverige uppmanar därför Sverige att inse nödvändigheten med AI och anta en strategi som är helt fokuserad på adoption – storskalig implementering – av artificiell intelligens och som garanterar olika sektorer ett betydande värde, bidrar till ett framgångsrikt demokratiskt samhälle, stärker vår nations säkerhet och ger Sverige möjlighet att ha en positiv global inverkan samtidigt som vi är medvetna om de potentiella riskerna.
Kärnan i en sådan strategi utgörs av ett djärvt ledarskap med fokus på värdeskapande, tvärsektoriell samverkan och kollektiva investeringar. För att lyckas med detta behöver Sverige bland annat ytterligare stärka de aktörer som ligger i framkant, söka samarbete med världsledande aktörer samt skala upp samarbeten och investera i strategisk kunskap och teknik som går att dela med många.
En AI-strategi för Sverige är framtagen av AI Sweden och på AI Swedens initiativ. Strategin har skrivits för att vägleda politiker, företagsledare, beslutsfattare, tjänstemän eller förändringsledare som har ambition och ansvar att leda och utveckla Sverige, det svenska AI-ekosystemet, eller enskilda organisationer och företag genom en av de mest transformativa tiderna i historien.
Den första versionen av En AI-strategi för Sverige är avsedd att få styrande på nationell och regional nivå, statliga myndigheter, bolag och offentliga organisationer att agera.
Det kan inte nog understrykas att framgångsrik implementering av AI kräver breda och gemensamma åtgärder från en mängd olika företag och organisationer. Det är inte bara regeringens ansvar, även om regeringen har en central roll som möjliggörare.
Den här strategin har tagits fram av AI Sweden. AI Sweden är Sveriges nationella center för tillämpad AI, med uppdrag att accelerera användningen av AI till förmån för vårt samhälle, vår konkurrenskraft och alla som lever och bor i Sverige. I arbetet med strategin har feedback och kommentarer från utvalda experter i Sverige, Kanada, USA och Singapore hämtats in. Strategin har också inspirerats av strategierna för EU, Kanada, USA, Storbritannien, Tyskland och Singapore.
En AI-strategi för Sverige har skrivits av ledningsgruppen och andra medarbetare på AI Sweden under ledning av Martin Svensson, Managing Director, och Mikael Ljungblom, Director of Public Policy & International Relations.
AI Sweden har tagit fram strategin på eget initiativ och med hjälp av internationella och svenska experter som har bidragit med feedback och kommentarer i individuell kapacitet:
Executive Director, Pan-Canadian AI Strategy, CIFAR
President vid Dakota State University och en av kommissionärerna i National Security Commission on Artificial Intelligence
Director, AI Innovation, AI Singapore
Rektor, Luleå tekniska universitetet
Chief Strategy Officer, SAAB
Generaldirektör, Vinnova
Överläkare och chefsstrateg i Hallands sjukhus ledning
Kanslichef, TCO
VP and Head of Data Office, R&D, AstraZeneca och styrelseordförande i AI Sweden
Många andra har bidragit med inspiration och synpunkter.
Ett framtida svenskt samhälle som maximalt nyttjar potentialen hos AI ska utgå från befintliga styrkor uppbyggda kring demokratiska värden, social stabilitet, en välutvecklad välfärdsstat, hög jämlikhet och ett företagsklimat som främjar innovation och entreprenörskap.
Med utgångspunkt i vilka vi är som land, våra värderingar och styrkor använder ett framtida Sverige möjligheterna med AI för att lösa centrala samhälls- och affärsutmaningar och skapar ett framgångsrikt samhälle präglat av demokratiska värderingar och hög livskvalitet. Detta drivs av ett robust, mycket attraktivt och ambitiöst svenskt AI-ekosystem som har en positiv global inverkan på människor och planeten.
Visionen kan också uttryckas som Sveriges strävan att bli ett globalt riktmärke för hur AI kan integreras på nationell nivå och skapa hållbara värden för näringslivet och samhället med en positiv inverkan globalt.
Som en övergripande indikator på framsteg som behöver komma omgående bör Sverige ha som mål att senast 2025 rankas bland de 10 främsta länderna i Global AI Index (nuvarande rankning är 17).
Nedan föreslås ett bredare ramverk för riktmärke och mätning som bygger på Global AI Index och den här strategin.
Denna strategi bygger på en övertygelse om att det brådskar och en grundläggande analys och utgångspunkter som måste omfamnas av alla politiker, företagsledare, beslutsfattare, offentliganställda eller förändringsledare med ambition och ansvar att leda och utveckla Sverige, det svenska ekosystemet, eller enskilda organisationer och företag.
Dessa analyser och utgångspunkter ligger också till grund för strategins kärna och de bärande principerna nedan.
De senaste åren har visat att det storskaliga användandet av AI och de avgörande genombrotten skett inom den privata sektorn, framförallt i USA. Företag med tillgång till relevanta data, resurser, ledare och talanger ökar ständigt sitt försprång genom en positiv förstärkningsspiral som gör att de lockar till sig fler talanger, skapar mer värde, ökar sina investeringar, lockar till sig fler talanger och så vidare.
Trenden är tydlig: de organisationer och företag som förstår AI allra bäst ökar också sina investeringar mest. Konsekvensen blir att klyftan fortsätter att växa mellan de som agerar och de som är sena på bollen. Eftersom värdet och styrkan i AI normalt ökar exponentiellt kan betydelsen av att inte hamna på efterkälken inte nog understrykas.
För att förbli relevant behöver Sverige som nation, och svenska företag och organisationer, engagera sig och lära av de bästa på alla nivåer.
Referens: HAI AI Index Report 2023
AI utvecklas i ett exceptionellt högt tempo. Det senaste exemplet på det är hur snabbt generativ AI (för språk, bilder och video) utvecklas. Nya tjänster har nått ut till hundratals miljoner användare och börjat förändra kunskapsbaserade yrken på extremt kort tid.
Denna förändringstakt kan antas fortsätta vilket tvingar företag och organisationer att anpassa sig. Utvecklingstakten i den privata sektorn, där man har tillgång till riktig verksamhetsdata och betydande resurser, gör det också svårare för den akademiska forskningen inom AI-metodik och AI-teknik att hålla sig relevant.
För att det svenska AI-ekosystemet ska kunna fortsätta vara anpassningsbart och stärka Sveriges konkurrenskraft behöver det tas till en högre nivå. Det innebär att nya arbetssätt, nya incitament, nya finansieringsmodeller och nya sätt att samarbeta bör identifieras och implementeras.
Som nämndes i inledningen står nu även länder som tidigt antog forskningsinriktade strategier och satsade på AI-forskning och AI-kompetens (till exempel Kanada) inför ett avgörande val: att investera i mer än bara forskning och experiment för att möjliggöra adoption, eller att halka efter i utvecklingen.
Mogen och kraftfull AI-teknik är redan i dag fritt tillgänglig eller finns att tillgå som färdiga tjänster eller verktyg. Generativ AI används för att avsevärt förbättra kvaliteten och produktiviteten i olika organisationer och processer, men det potentiella värdet av den teknik som finns tillgänglig är långt ifrån realiserat fullt ut.
Men även om tekniken ofta är fritt tillgänglig, är data som tillhör företag och organisationer ofta proprietär och därmed otillgänglig för andra. Det innebär att det finns outnyttjade värden och möjligheter som kan stärka konkurrenskraften och den offentliga sektorn. En strategi vars syfte är att accelerera användningen av AI på bred front bör därför prioritera investeringar som främjar implementering av AI och värdeskapande baserat på sådana proprietära data.
I den akademiska världen och på forskningsinstitut finns också en outnyttjad potential att använda befintlig AI-teknik och påskynda och förbättra forskningen inom olika områden (till exempel medicin, biologi och material).
I takt med att AI implementeras blir forskningen om konsekvenserna för samhället allt viktigare. Det kan handla om forskning om den ekonomiska potentialen, samhällsvärdet, konsekvenserna för arbetsmarknaden och AI-relaterade säkerhetsaspekter.
Att ha beslutsamma och kunniga ledare som förstår AI-teknikens potentiella värde och risker, visar riktningen och gör konkreta investeringar är helt avgörande för varje nation, organisation och företag som vill skapa största möjliga nytta av AI. Brist på ledarskap leder till missade chanser och ökade risker för att AI används på ett sätt som inte är förenligt med principerna för ansvarsfull tillämpning av AI, inte gagnar samhället eller inte lever upp till andra mål.
Dessutom avgör en organisations kompetens hur väl och hållbart AI-lösningarna kommer att byggas och implementeras. De ledare som förstår AI-teknikens potential eftersträvar därför att omedelbart, kraftfullt och målmedvetet höja kunskapsnivån och kompetensen hos sina chefer och medarbetare på strategisk, taktisk och operativ nivå.
Slutligen är det viktigt poängtera att det inte räcker att investera i kapacitet och kompetens. Utan ett förändrat mindset kommer inte dessa investeringar att ge förväntad avkastning. Det som förde oss hit är inte det som leder oss in i framtiden. Det krävs mycket skickliga ledare som kan arbeta både strategiskt och visionärt för att leda nationen eller organisationen på en långsiktig resa, samtidigt som den skapar värde och löser problem med hjälp av nu tillgängliga AI-lösningar. Detta måste kommuniceras och konkretiseras av de som styr och fattar beslut.
Efterfrågan på AI-kompetens och AI-talanger ökar, och högkvalificerad arbetskraft är något som alla AI-ekosystem är i kritiskt behov av på lång sikt. De länder, regioner och företag som ligger i framkant har under många år gjort – och fortsätter att göra – stora satsningar på att attrahera, utveckla och utbilda talanger för att bygga och använda AI.
Tillgång till kompetens i det svenska AI-ekosystemet är en stor utmaning. Det handlar om att utbilda framtida arbetskraft på flera nivåer, vidareutbilda befintlig arbetskraft, attrahera och behålla kompetens inom AI-området och locka internationella talanger till Sverige. Ansvaret för de här frågorna är fördelat på många aktörer, vilket måste tas i beaktande när en strategi ska utarbetas för hur behoven ska uppfyllas.
Minst lika viktigt är det att inte bara fokusera på den tekniska kompetensen för att driva AI-implementering och olika AI-initiativ. AI är ett tvärdisciplinärt område som kräver kompetens inom förändringsledning, interaktionsdesign, juridik, affärsmodeller, kommunikation, innovationsstyrning och många andra områden beroende på sammanhang.
Till skillnad från mycket annan teknik medför implementeringen och införande av AI-teknik och AI-lösningar värdeskapande och synergier inom alla sektorer i samhället.
Samtidigt är det mycket få organisationer och företag, till och med nationer, som själva klarar av att bygga upp tillräcklig kapacitet och kompetens. Det är därför nödvändigt med omfattande samarbeten. Sverige måste inse att en satsning på att bygga AI-ekosystem också innebär att underlätta och skapa incitament för samarbeten.
För Sverige i synnerhet – med den höga graden av decentralisering inom den offentliga sektorn (till exempel 21 regioner, 290 kommuner och fler än 350 statliga myndigheter) – är samarbete än viktigare eftersom mycket få organisationer kan bygga upp och hantera nödvändig infrastruktur, data och lösningar på egen hand. För att AI verkligen ska komma till bred nytta för enskilda organisationer och för Sverige som land måste omfattande investeringar och åtgärder sättas in som kompenserar för decentraliseringen.
“The research community, industry, and Government play important, interconnected roles to enable the development and deployment of AI solutions. It is critical for Singapore to enhance partnerships across these stakeholders to strengthen our collective capabilities and drive our overall national AI effort.”
“With new opportunities, risks, and threats to prosperity and security at stake, the promise and peril associated with this foundational technology are too vast for any single actor to manage alone. As a result, cooperation is inherently needed to equally mitigate international security risks, as well as to capitalize on the technology’s potential to transform enterprise functions, mission support, and operations.”
Som framgår av sammanfattningen ovan argumenterar En AI-strategi för Sverige för att vi som land måste att inse nödvändigheten med AI och anta en strategi fullt fokuserad på implementering och som garanterar alla samhällssektorer ett betydande och brett värde, bidrar till ett framgångsrikt demokratiskt samhälle, stärker vårt rikes säkerhet och ger Sverige möjlighet att ha en positiv global inverkan samtidigt som vi är medvetna om de potentiella riskerna.
Kärnan i denna strategi fokuser på implementering och ska utgöras av ett djärvt ledarskap med fokus på värdeskapande, tvärsektoriell samverkan och kollektiva investeringar och drivas av internationella relationer och starka förebilder inom både privat och offentlig sektor som på ett djärvt sätt går före och visar vägen.
För att vägleda politiker, företagsledare, beslutsfattare, offentliganställda och förändringsledare grundas strategin på ett mindset som bör genomsyra, styra och anpassa de åtgärder, investeringar och initiativ som är knutna till strategin.
Detta mindset beskrivs i form av följande bärande principer.
Relevanta åtgärder, investeringar och målsättningar bör utgå från och harmonisera med dessa principer för att Sverige snabbt ska se positiva effekter och över tid maximera den långsiktiga påverkan på hela ekosystemet.
De bärande principerna gäller på ett generellt plan men kan behöva justeras för att passa specifika sammanhang eller specifika ledarroller.
Ambitiösa föregångare – det vill säga de ledande företag och organisationer som fattar tidiga beslut om investeringar och visar hur AI skapar verkligt värde – finns redan inom både privat och offentlig sektor.
Sådana föregångare bör uppmärksammas, ges möjligheter och incitament att gå ännu snabbare fram och generera mer värde förutsatt att de på ett generöst sätt delar med sig till andra inom ekosystemet. Detta skulle kunna leda till att Sverige omgående etablerar en delningskultur som uppmuntrar till att ta ansvar, investera, locka talanger och samarbeta och bidrar till att göra Sverige till en global förebild när det gäller hur betydande värden kan skapas genom AI-teknik.
Strategins fokus på föregångare utgår från att genombrott normalt sker i företag och branscher där AI tillämpas på riktiga problem, ofta inom tjänste- och produktutveckling.
Med tanke på hur fort utvecklingen sker internationellt och på att många av målsättningarna bäst hanteras på det internationella nivå bör Sverige som nation samt organisationer och företag aktivt eftersträva partnersamarbeten med likasinnade länder, ledande företag, den akademiska världen och forskningsinstitut samt med ideella organisationer, där det finns en grund för ett delat lärande och gemensam utveckling.
Sverige och svenska företag bör framför allt bygga relationer med ledande globala företag och säkra tillgången till kunskap, infrastruktur, grundläggande modeller, tjänster och produkter som är kritiska för utvecklingen och implementeringen av AI-lösningar.
Att samarbeta internationellt är ofta en utmaning och det tar tid att skapa ett verkligt, ömsesidigt och hållbart värde. Sveriges investeringar i internationella samarbeten ska därför helst vara pragmatiska, fokuserade och inriktade på mycket täta interaktioner med utvalda ekosystem.
Internationell samverkan måste också etableras mot bakgrund av det nuvarande geopolitiska läget och den aktuella handels-, säkerhets- och konkurrenssituationen. Allt detta kan vara svårt att hantera på organisationsnivå och här bör regeringen vägleda och underlätta genomförandet.
Samhällets beslutsfattare bör satsa på kompetenshöjning av arbetskraft och locka nya talanger till sina organisationer, oavsett om det är inom statlig verksamhet, privata företag, offentliga organisationer, departement, myndigheter eller akademin.
Sverige som nation behöver riktade insatser på flera fronter, inte minst när det gäller att
Ur ett nationellt perspektiv är detta en stor utmaning. En tydlig styrning och samordning av hela utbildningssystemet bör prioriteras, liksom investeringar för att kunna skala upp initiativ och snabbt öka den samlade kompetensen i ekosystemet.
Samtidigt måste Sverige underlätta för internationella talanger att upptäcka och komma till Sverige för att studera, arbeta, leva och stanna här samt motivera och möjliggöra för den privata och offentliga sektorn att rekrytera talanger internationellt.
Utvecklingen av strategisk och viktig kunskap, teknik och lösningar för suveränitet, oberoende och skalbar implementering bör uppmuntras och bygga på en bred samverkan och göras tillgänglig för så många som möjligt. Strategisk kunskap, teknik och lösningar (och andra relevanta resurser) måste utvecklas och bör innefatta nationell beräkningskapacitet, grundläggande modeller, integritetsskydd, tillgång till data, mekanismer och strukturer för datautbyte samt verktyg som hjälper beslutsfattare att implementera.
AI Sweden (och andra) har visat att det finns en stark vilja bland både internationella och svenska företag och organisationer att gemensamt investera i kunskap, teknik och lösningar som möjliggör implementering av AI. Med incitament i form av statlig finansiering och en struktur som bygger på verklig samverkan med starka delningsmekanismer kan avkastningen på investeringen bli ansenlig.
För att dra full nytta av AI krävs dessutom strategiska investeringar som utgår från specifika sektorers grundförutsättningar. Detta gäller särskilt den offentliga sektorn, där det fortfarande behöver göras satsningar på digitalisering, dataplattformar och datastyrning.
Genom att bygga sin strategi på svenska värderingar kring demokrati, inkludering, transparens och mångfald har Sverige möjlighet att skala upp och styra användningen av AI på ett ansvarsfullt sätt. AI-system ska utformas, drivas och styras på ett sätt som är förenligt med lagar, mänskliga rättigheter, värderingar och kulturell mångfald. Det handlar bland annat om att minska risken för fördomar och diskriminering och risker relaterade till säkerhet och trygghet.
Som princip bör ansvarsfull användning av AI hanteras och säkerställas genom aktivt experimenterande och utforskande i takt med att AI-lösningar utvecklas och genom att möta behovet av mångfald och inkludering av intressenter, domänexperter, slutanvändare och AI-utvecklare i samtliga delar av processen.
Dessutom bör ledningen i alla organisationer försäkra sig om att medarbetarna har tillgång till moderna verktyg och vet hur de ska användas, oavsett ålder, modersmål, funktionsvariation, utbildning eller var i Sverige de bor. I relation till AI handlar detta om att skapa förutsättningar för alla att använda tekniken på ett ansvarsfullt sätt och minimera risken för att vissa grupper av människor inte hänger med.
En ansvarsfull användning av AI innebär också att vi har ett ansvar att använda AI där det är lämpligt och som ett verktyg för att hitta lösningar på vår tids mest akuta globala utmaningar.
För att maximera fördelarna med AI bör Sverige skala upp initiativ som accelererar tvärsektoriell och regional samverkan. Detta bör bland annat ske genom en tydlig ambition att kompensera för offentlig sektors höga grad av decentralisering genom investeringar i samverkan och utbyte mellan liknande offentliga organisationer.
Samverkan bör stimuleras genom incitament att bilda konsortier som syftar till att bygga gemensamma avancerade lösningar, strukturer och sätt att få åtkomst till verksamhetsdata och på ett generellt plan bygga vidare på mekanismer som skapar förutsättningar för hög utvecklingstakt och anpassningsförmåga.
Sverige bör också överväga att satsa på ett eller två ”moonshots”, det vill säga storskaliga initiativ där många aktörer går samman för att lösa en stor utmaning.
Med En AI-strategi för Sverige kan Sverige agera på möjligheterna med AI för att lösa centrala samhälls- och affärsutmaningar till förmån för ett framgångsrikt samhälle präglat av demokratiska värderingar och hög livskvalitet.
Som anges i avsnittet Vision bör Sveriges strävan vara att bli ett globalt riktmärke för hur AI kan integreras på nationell nivå och skapa hållbara värden för näringslivet och samhället med en positiv inverkan globalt. Vad skulle känneteckna ett globalt riktmärke som kan inspirera andra att följa efter?
Centralt är att riktmärket visar att verkligt värde går att skapa på bred front genom hela samhället. Att bara mäta möjliggörande faktorer, investeringarnas storlek eller framsteg inom vissa sektorer skulle inte vara tillräckligt.
Befintliga ramverk (till exempel Global AI index) fokuserar främst på möjliggörande faktorer för AI, såsom talang, infrastruktur och innovation (forskning och utveckling) och i viss mån även investeringar. De kan fungera som indikatorer på användning och implementering men ger ingen helhetsbild.
För att kunna följa upp Sveriges utveckling är det därför relevant att inrätta ett ramverk som kombinerar befintliga indikatorer med ytterligare indikatorer för att mäta det faktiska användandet och värdeskapandet mer ingående. Det finns få etablerade mätvärden för användande och värdeskapande och sådana indikatorer behöver vidareutvecklas.
Det krävs mer arbete för att utveckla ett pragmatiskt och detaljerat ramverk av indikatorer, men följande övergripande struktur med tre huvudpelare är vad som föreslås.
Möjliggörande faktorer - status på nödvändiga förutsättningar för en bred implementering
Investeringar - nivån på olika slags investeringar
Användande och värdeskapande - kvantifiering av implementerade lösningar samt uppskattat värde
Grundförutsättningarna för en bred implementering i ett land, en sektor eller en organisation är bland annat driftmiljö, tillgång till kompetens, infrastruktur samt annan relevant teknik och lösningar.
Indikatorer som rör investeringar är högst relevanta eftersom de dels ger en bild av tron på det framtida värde som kan realiseras, dels fungerar som en proxyindikator på det aktuella åtagandet bland beslutsfattare, oavsett nivå. Mätvärdena bör avse såväl statliga investeringar som investeringar på sektornivå.
Med tanke på hur viktigt det är att samarbeta kring AI bör ramverket av indikatorer även mäta satsningar på tvärsektoriell och internationell samverkan samt investeringar i kunskap, teknik, data och lösningar för suveränitet, oberoende och skalbar implementering.
En strategi inriktad på implementering behöver indikatorer för faktiskt användande och värdeskapande. Ytterligare utveckling behövs för att mäta ekosystemet som helhet när det gäller användandet och värdeskapandet, framför allt bland föregångare per sektor men också totalt. Eftersom det värde och den påverkan som AI skapar kan vara både direkt och indirekt kan det vara relevant med proxyindikatorer såsom antalet implementerade AI-modeller och AI-lösningar.
Det som behöver göras framöver är att definiera ett ramverk och dess indikatorer och då i synnerhet indikatorerna för användande och värdeskapande. Helst bör indikatorer tas fram som matchar data som redan är allmänt tillgängliga. Ett första steg skulle kunna vara att mäta det svenska AI-ekosystemets aktuella status utifrån det föreslagna ramverket och skapa metoder för att kunna följa utvecklingen.
Som ett övergripande och omedelbart mål bör Sverige sträva efter att rankas bland de 10 främsta länderna senast år 2025.
En AI-strategi för Sverige är AI Swedens sätt att formulera en delad utgångspunkt för fortsatt diskussion och handling. Så hur ser vägen till en fastställd och antagen nationell strategi med tydliga prioriteringar, investeringar och ansvarsfördelning ut?
Eftersom den vänder sig till ett stort antal beslutsfattare inom näringslivet och offentlig sektor är det en resa som är både mycket viktig och utmanande.
Låt oss därför enas om att det är vår verkliga förmåga att agera som avgör vilka framsteg vi gör, inte vilka ord vi väljer. Vi är övertygade om att ett djärvt agerande som utgår från denna strategi kommer att leda oss i riktning mot den vision vi föreslår.
Passivitet är förenat med stora risker som försämrad konkurrenskraft, lägre skatteintäkter, att högkvalificerade arbeten skapas på annat håll, en överbelastad offentlig sektor och ett allmänt mycket sämre välstånd i samhället.
Om vi istället lyckas vidta åtgärder i hela samhället har vi stora chanser att locka till oss talanger och utländska investerare, öka skatteintäkterna, skapa högkvalificerade arbeten, tillhandahålla en utmärkt service och välfärd för våra invånare och lägga grunden för ett välmående framtida samhälle.
Vi tror att ett antal nyckelfrågor kommer att hjälpa oss vidare i våra prioriteringar och med att vidta konkreta åtgärder och fördela ansvaret.
Än en gång är det värt att understryka att Sveriges framgång kräver djärvt ledarskap, bred samverkan och betydande investeringar. Enskilda organisationer eller företag kanske skulle kunna klara sig på egen hand. Men för ett välmående Sverige kan ingen enhet, eller staten för den delen, bära hela ansvaret själv.
Frågorna ovan är formulerade för den nationella nivå där regeringen är en central möjliggörare. Liknande frågor kommer att vara lika viktiga att besvara för ett sjukhus, en kommun eller en företagsledning för att kunna agera.
Genom att släppa den här första versionen av En AI-strategi för Sverige åtar sig AI Sweden ansvaret att bidra på resan mot en fastställd och antagen nationell strategi med tydliga prioriteringar, investeringar och ansvarsfördelning. Läs mer här!
Frågor om strategin som sådan besvaras av Martin Svensson eller Mikael Ljungblom.